I förrgår blev Love 19 månader. Han är inte en bebis längre, utan ett litet barn. Ett litet barn med vilja av stål och med ett temperament som heter duga. Ett alldeles fantastiskt underbart litet barn. 

Vid 19 månaders ålder föredrar han att gå på tå framför att gå med hela fötterna. Det är något han börjat med de senaste veckorna. 
Han slänger själv sin blöja i papperskorgen efter att den är bytt och han älskar att "diska" och står gärna och leker med vattnet i evigheter. Att vara utomhus är också en stor favorit.
Förskolan trivs Love bra på och vi är väldigt nöjda med att vi valt en Waldorfförskola till Love. Tiderna 9-13.30 fyra dagar i veckan är dessutom alldeles lagom och vi får mycket tid tillsammans.
På nätterna samsover vi vilket vi alltid har gjort, och för tillfället vill han gärna hålla om mig och sova näranära. Han lägger armarna om mig precis som när han kramas och vi håller om varandra. Det är något som varierar och periodvis vill han ligga 20 cm ifrån mig och ibland som ett plåster. 
Pappan gillar han att gosa med också såklart, men på nätterna är det mest mamma som duger. Likaså när vi är iväg och när han är ledsen. Inte helt ovanligt kanske.